Kinasyndromet

Det har varit en stooor gitarrmässa här i stan, lördag-söndag, som jag själv via mitt jobb på tidningen FUZZ varit med att arrangera. Nej, jag skall inte Gubbsura över den dåliga mediabevakningen så fort det handlar om gitarrer, TV4 och några tidningar har faktiskt uppmärksammat händelsen.
Jag tänkte på en av världens bästa gitarrister i rockgenren, svenske Mattias "IA" Eklundh, som gjorde clinics och uppträdanden på mässan. Han berättade om den språkförbistring som sker när människor i österled skall tala västerländska. Han själv går under namnet Maathhjaaas Äkraanduuh när han turnérar i Asien.
Det är problemet med "l" och "r" som oftast blir knasigt och roligt. Vi har väl alla hört - Flitelade Läkol, tlettitle klonol...
Även bokstaven "l" byts av någon anledning ut mot ett runt r-ljud, det är alltså inte så att asiater inte kan säga "r", utan bokstäverna byts helt enkelt ut. Jag har själv hört en japan säga; I velly much rike to eat at maakduunardu (MacDonalds).
Det gick en skön story för många år sedan, om en kille som satt på en kinakrog och beställde in Tre Små Rätter. Uppenbarligen talade den asiatiske servitören svenska med någon bakom disken som tog hand om beställningen - för killen fick in, på en bricka, Tre Små Lättöl. När han sade att; nej, jag beställde Tre Små Rätter, svarade servitören; Aaahhh, jag fölstol - du ska ha Tle Små Lättel...
Om det är sant vet jag inte men det är iallafall lätt loligt.
En självupplevd story är när jag satt med i juryn och husbandet på Rock-SM 1987. Vi var ett gäng som turnérade runt i landet, då det var tävlingar i olika städer. Tiden var oftast knapp så när vi stannade till en gång för att käka på en kinakrog i någon stad, tog vi beslutet att alla skulle äta samma rätt och dricka någorlunda lika - för att underlätta för kocken och få käket snabbt. Det blev Friterat Fläsk och till efterrätt Friterad banan samt folk- och starköl. Vi gjorde beställningen och den asiatiske servitören gjorde en sammanfattning, pekandes med hela handen på var och en; Fokkool, fokkool, stakkool, fokkool, stakkool, stakkool, fokkool - Flääääs Flitela - Fitta Banan!
På kinakrogarna har servitörerna dessutom en spooky förmåga att ta upp enorma beställningar och komma ihåg dessa utan att använda sitt servitörblock.
Jag skulle en gång luncha med några arbetskamrater när jag jobbade ett tag på Musikbörsen. En kille var lite petig med käket och tog god tid på sig att göra stora ändringar i lunchmenyn - inga nötter hit, extra lök dit, sötsur sås brevid här och extra curry där. Det tycktes inte vara någon hejd på ändringarna, men tjejen tog det lugnt, nickade och sade ahhm, ahhm till varje extra ändring - när det hela var klart vände hon på huvudet och skrek; Kaaiii!, in i luckan till köket - så var den beställningen gjord...