fredag, mars 28, 2008

Hello Kitty

När man inte direkt har något att blogga om, får man ta andra till hjälp. Kitty Jutbring är spot on i dagens krönika i Punkt se.

http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/kittyjutbring/article2140175.ab

Så här skriver hon;

Min syn på omgivningen har blivit mörkare

Tv-kväll: Värdens fetaste pojke. Den ryske sjuåringen väger hundra kilo men hans mamma vägrar hjälpa honom för att hon tror att hennes son är ”född till krigare” i spåren av något lokalt helgon.
Den amerikanske läkaren som var tilltänkt räddare för den stackars pojken börjar bli misstänksam. Misstanken gäller att mamman troligtvis givit sin son anabola steroider när han var 3–4 år. Mamman vill inte samarbeta, läkaren tvingas lämna pojken, som just börjat träna sumobrottning.


Nästa kanal: Ett par har inte städat hemma på två år, total dekadens, klinisk depression och odlingar med avföringsbakterier. Stank. Krälande pälsängrar i madrasserna. Mjölbaggar i skafferiet.
Paret får bannor, får skämmas och bilden på skadedjuren visas sju gånger.


Ny kanal: En tjej ska dejta fem killar, så fort någon av dem visar minsta tecken på att inte duga, till exempel har för små muskler eller vara för kort, skriker hon bara ”Nästa!” och han försvinner. Fram kommer en ny brunbränd hunk. Hon har låtsasbröst, låtsashår och låtsasnaglar.


Nästa program: En tjej är utfryst på sin skola, på en vecka ska hon med hjälp av en överenergisk coach förändras så till den milda grad att hon förhoppningsvis smälter in. Hennes dröm är att få vara med i skolans hejarklack. Klädstil, personlighet och skratt, allt ska rättas till. Jag kvider och vrider mig i soffan.
Och nu har jag inte ens nämnt program i vilka anorektiska tonåringar tävlar i ”skönhet” eller de sjukt skeva shower i vilka människors kroppar och ansikten totalt görs om på kirurgisk väg, allt i jakt på ”lycka”. Och ännu värre: Ovanpå detta berg av tomma snabba fleromättade kalorier dryper ett lager av slibbig, sliskig reklam.
Har ni sett den om killen som ska göra slut med sin tjej, han dricker en viss cola och behöver inte längre prata känslor, utan får i stället gå hem och ha sex. Med typ sju andra brudar.


Vad är det vi fyller oss själva med? Vad serverar vi våra hjärnor och sinnen? Har vi inga krav längre? Vi tror att vi ”bara slötittar”, att vi inte tar in, men jag går inte på det. Jag känner själv hur jag förändras. Sen jag fick dom där jävla hålen i väggen har min syn på min omgivning, på mänskligheten blivit mörkare. Jag har bara ett liv, min tid är viktigare än såhär, jag stänger av.
Kitty Jutbring

...

Just det där reklaminslaget med Cola-light-killen som gör slut är så äckligt att man vill döda coca-cola och reklamfigurerna som gjort kampanjen. Jag trodde att jag var ensam igen, men det finns fler som vaknar upp ur fluor-, mobiltelefon- och Aspartamdvalan...

onsdag, mars 19, 2008

UFO-Smart

Jag kommer ihåg en jävla skön graffiti, liksom änna ööhh, innan det hette så, när jag var i de yngre tonåren. Den satt på väggen brevid Malmsjö Musik, mitt emot Gamleport. Det var någon som med snyggt skrivna versaler skrivit; KUKEN SKALL IN I FITTAN - varken mer eller mindre. Den fick sitta kvar länge och jag flinade åt den många gånger. Det var så direkt och enkelt, ja, självklart på nåt vis.
Lika säker är den här med solljuset som kompanjon. Mycket bra!

TV

Jag har varit med så pass länge att jag minns när det bara var en kanal i TV:n, och att bilden var svartvit.
Att betala en licens för TV-tittandet är faktiskt OK för min del, eller nja, varje gång jag skall betala den så känner jag mig såklart blåst på degen och vill smita undan. Men, om man tänker på det faktum att 1:an och 2:an är reklamfria så känns det bättre igen. Sponsorreklaminslagen blir däremot allt vanligare, men hamnar innan och efter programmen och är föredömligt korta, så… det får väl vara okej…
All reklamfinansierad TV är undermålig och har amerikanskt lågvattensnitt på kvaliteten. Det är nog dessutom snart dags för pipande ”bleep”-ljud när någon svär eller säger något annat opassande – vi är ju en feodalstat till USA, så snart är det amerikansk diktatur även i gamla ”fria” Svedala.
”Fuck” är nog det vanligast förekommande ordet i det engelska språket. ALLA i Amerika vet om att ordet finns och ändå blir det ett litet pip om någon råkar säga detta eller liknande ord.
Det finns lite brunare skinn på delar av människokroppen… speciellt på mitten av människans båda bröst – på både män och kvinnor. Av någon ofattbart outgrundlig anledning kan detta, något brunare skinn, inte visas på bild i TV i USA, och enbart brunt skinn som sitter på kvinnobröst. Det finns mängder av såna här exempel på censur i amerikansk TV. Denna indoktrinerade censur är så impregnerad i amerikanernas hjärnor att till och med den tuffaste TV-medverkande, som i vanliga fall säger vad den vill, får ett rodnande, skamset uttryck om något förbjudet ord skulle slinka ur munnen. Och INGEN reagerar. Land of the Free and Home of the Brave… fram med spypåsarna!

Men tillbaka till svensk TV och det faktum att vi betalar licens för att bara få inneha televisionsapparat, nåväl – jag minns när det bara fanns en kanal och sändningarna var svartvita. Tekniken gick framåt och det blev två kanaler och färg. Inget konstigt i det, naturlig utveckling. Men nu har det kommit ett nytt format; 16:9 och med en snigels hastighet börjar de flesta sändningar också visas i 16:9. Någonting har hänt här, istället för att börja sända ALLT i 16:9 och låta folk vänja sig vid detta och så sakta köpa nya TV-apparater i rätt format, så såldes TV-apparater först innan formatet blev poppis. OK, när det gäller detta kan jag ha viss förståelse för att hårdvara och mjukvara har gått en aning omlott.
Men – och nu kommer det knepiga – ett nytt upplösningsformat HD-TV (high definition) håller på att introduceras.
Kom hela tiden ihåg att vi fortfarande betalar TV-licens!
Om jag nu med min betalda licens går åstad och köper en HD-klar TV så kan jag inte utnyttja denna för att titta på SVT:s HD-sändningar. SVT:s HD-sändningar är nämligen bara åtkomliga via ComHem och VIA-SAT – och dessa måste man köpa en speciell HD-box och ett abonnemang för att kunna utnyttja!
Så, det blir inget nytt TV-inköp för min del förrän SVT sänder HD-TV, snyggt och prydligt, som standard - som jag dessutom REDAN betalar för via min licens.
Om det, som när färg-TV slog igenom, sändes HD-TV, rakt av, och det enbart handlade om att skaffa rätt TV-mottagare, så skulle jag inte reagera, men som det är nu känner jag mig dubbelt lurad – det blir avgift på avgift och den bluffen köper inte jag!
Å andra sidan tittar jag mindre och mindre på TV överhuvudtaget, så jag kan, med åtminstone lite hjärnkapacitet bibehållen, säga som jänkarna;
Who *bleep*ing cares!

tisdag, mars 18, 2008

"Melodifestval"

Javafan… jag tänkte att jag lika gärna kan ”lägga mig i” Eurovisionlåtsgagget jag också. Det skrivs ju spaltmeter om det i tidningarna, så då kan det ju bli en liten diskussion här också, kanske?
Faktum är att jag tycker ganska bra om den här cirkusen, jag hymlar inte och säger att; jag tittar minsann inte o.s.v. Nä, jag upplever delfinalerna och själva ”tävlingen” som ett jävla roligt tillfälle att sätta sig i soffan med lite öl och sprit och liksom bara flumma iväg, njuta och hata.
Visst var det härligt mysigt att se Carolas reaktion när hon inte gick till final på en räkmacka?
Nuförtiden är ju inte spektaklet längre, åtminstone ett försök att prestera en hyfsat bra låt och framförande. Det skrevs de facto en räcka ganska bra låtar i schlagersammanhang förr… framför allt en del svenska låtar är jävligt fina, t.ex. Family Four-låten ”Vita Vidder” och Lill Lindfors & Svante Thuressons ”Nygammal Vals”.
Nej, för Helvete, skratta inte – lyssna på dom låtarna så fattar du!
En annan favorit är bandet som vann hela smocket året efter ABBA, gruppen Teach In med låten; ”Ding Dingedong” – Sicken jävla stjärnsmäll till låt, kolla speciellt in sticket!
Nej, nu är det hela en öststatsangelägenhet, och det är vackert så… på något sätt…
Hela tävlingen är politiskt riggad så att östländerna kommer att vinna de närmaste 10-15 åren.
Det är kanske en av anledningarna till att många ”gammeleuropeiska” länder skickar rena plojlåtar. Här är två exempel från årets uttagningar:






Vi var ju på väg att skicka en riktig plojlåt själva med daghemscalypso-låten ”Upp å Hoppa” med hon den där Frida. Det var ju för väl att den självdog!

En annan fadäs av astronomiska mått är ju Moldaviens låt ”I Love The Girls” där ett moldaviskt praktmongo sjunger om att han enbart gillar sex med 13-åringar… på allvar! Skottpengar!
Den låten blev ju ”bannad” men här är en läskig länk; Klicka här och förundras. Låten finns att lyssna på längst ner på sidan.

Så, det är inte öststaterna som är omoderna och töntiga utan det är vi här i höga nord, som fortfarande lever kvar i villfarelsen att eurovisionsschlagerfestivalen har relevans som musiktävling, men som mediajippo däremot är det riktigt skräckspännande…

fredag, mars 14, 2008

Ken Lee

För lite underbart skön engelsk språkförbistring Klicka Här

torsdag, mars 13, 2008

Så, då var jag inte ensam iallafall...

Gissa om jag har skrivit många krönikor, kolumner, inlägg eller vad man nu skall kalla det, som handlar exakt om det som Alex Schulman skriver i dagens punkt.se.
Jag brukar de facto putta in mina inlägg här på burgundy, men tar oftast bort dom direkt för att ni som trots allt kikar in här genast tycker att jag är en gammal tjock, bitter och vresig gubbe. Nåväl, då får väl Alex ta den smällen denna gången. Jag kan bara säga att jag håller med honom till 1000%.
Här är en länk till krönikan;
http://www.aftonbladet.se/punktse/kolumnister/alexschulman/article2039810.ab

Och jag klipper in själva texten också, omutifallatt.

Textklipp;

”Mellanbarnen” är vidriga på många sätt

Alex Schulman, 31, är krönikör och nöjesjournalist.

Jag har inget emot varken barn eller ungdomar, tro inget annat. Barn är söta-gulliga-rara. Och ungdomar är skönt bråkiga i största allmänhet. Men det finns en mellanålder som jag inte klarar av. Jag talar om ungarna som varken är barn eller ungdomar. De befinner sig i mellanlandet däremellan.
De här ungarna, i regel mellan elva och fjorton år, är vidriga på så många olika sätt. Jag brukar ofta se dem när de sitter på bussar och tunnelbanor och käkar chips direkt ur påsen. Jo, det är sant, de gör det.

De sitter där med sina flottiga fingrar och käkar chips med tom, dum blick. Jag betraktar dem motvilligt. Det finns något oformligt över dem. De har just börjat växa, men de växer ojämnt. De har armar som apor, men näsor som små ärtor. Det finns ingen symmetri i dem över huvud taget.
Och klumpiga som as är de. Går runt och stöter i saker, säger ”oj” och så stöter de i något annat.
Och kåta är de. Killarna i den åldern har just upptäckt det här med onani och då sitter de där och runkar sju, åtta, nio, tio gånger om dagen. Om och om igen.
Det räcker med att de skymtar klasskompisen Saras vita bh under t-shirten och så blir de fulla i fan och måste kuta in på någon toalett och runka.

Och svett luktar de. Deras kroppar har just utvecklat svettporer, men pappa har inte hunnit introducera deodorant för dem. De behöver duscha ofta, men smiter gärna efter gympan. Säger att de ”duschar hemma”, mest för att det blir så pinsamt att visa upp det bara fläckvis utvecklade könshåret där nere. Då struntar de hellre i det och går till tjorren och köper chips. Och så sätter de sig med sina mjukisbrallor på någon buss och äter chips direkt ur påsen.
Och de har ingen smak eller stil. De tar på sig det som ligger överst i tvättkorgen.
Hade de varit barn hade de kommit undan med det. ”De är ju bara barn, låt dem ha mjukisbrallor”, skulle man säga. Men nu är de inte barn och de kommer inte undan med det.
Om det finns någon karaktär i de föräldrar som i dag förfogar över söner och döttrar som är mellan elva och fjorton år så borde de hålla sina ungar inomhus.
Stäng i dem i ett rum och dra för persiennerna.
Låt det gå några år och låt dem åter se dagens ljus som ungdomar.
Tack så mycket.

lördag, mars 08, 2008

I believe I just have the goodbye look

Jag och Romakov tog oss en riktigt härlig afterwork-öl igår fredag. Vi gaggade bort ett par timmar och blev lite halvbladiga. En grej som jag tänkte på var att jag hade otroligt svårt att få service i baren. Jag försökte se trevlig ut och stod inte viftade med pengarna eller något i den stilen - men barpersonalens blickar svepte obönhörligen rakt förbi, eller rättare sagt, genom mig... Till slut var det ändå någon som med liksom en suck frågade; Jaaa...
Roma däremot fick beställa direkt utan knussel - så ser han trevlig ut också!
Jag tänkte att man kanske skulle ta och träna upp musklerna lite, för att öka på pondusen några hekto. Mina funderingar går i de här banorna, vad tycks, kan detta passa abbyn tro?





Om jag lyckas pumpa upp mig och bli så fenomenalt sexig som de här killarna så kanske jag kan locka till mig en sådan gojting som på bilden nedan... hmmm, what wonders I have to show you - som Pinhead i "Hellraiser" sade...
Jag vill ha en sån bula i brallan som han killen med långa håret har - en uppstudsig nogger-glass, lite tufft ställd i uppåtstående vinkel mot tyget i badtrosan... det skulle nog hon, Maj-Björn med modefrissan och "the russian-5 smile" gilla! Att den här drömdonnan kan suga ryggmärgen "in one draw" rätt genom slangen vid första draget råder ingen tvekan om - kolla tummarna som hon så sengångaraktigt visar upp - där har det sugits mången orolig tummetott vid sänggående - what a gal!

torsdag, mars 06, 2008

En rejäl dos Jaco smakar gott!

Jayzuhs, mother Mary and JoJo the Carpenter! Det här är sååååå roligt!

En rejäl sup smakar gott!

Hyvää!