tisdag, april 29, 2008

OK då...

OK, då vaknade Västtrafikhatarna upp för några inlägg sedan, i kommentarerna. Jag är ju själv liderlig storpotät när det gäller att tycka illa om VT - men när jag skriver något med ett uns kritik i så blir jag sedd som en grinig pissbög som borde slajda in en ny, torr Tenablöja i Högakustenbron i brallan. Men det är mycket trevligt att se att även andra har "problem" med Västtrafik - det glädjer mig enormt!

OK då! Det var ju noll respons på mitt inlägg om psykopater - alltså "människor" som jag har en känsla inte är riktiga människor - utan en helt annan... tja, vad skall vi kalla det? - art, eller grupp kanske. Dom är inte människor iallafall - men ser väldigt lika ut, och kan få fertil avkomma med riktiga människor. Psykopater är inte sjuka och har inte någon störning - utan saknar i sin själsliga och kemiska uppbyggnad de faktorer som gör oss andra till människor - känslor, empati och så vidare. Det finns ganska mycket att läsa i ämnet - men det är ju helt ointressant för de flesta, så vi släpper det hela. Vill någon nu ändå studera hur det kan te sig med en (lite halvkass) psykopat i familjen så spana in storyn om gubben som haft sin dotter instängd i källaren i 24 år och fått flera barn med henne. Fullfjädrad psykopat säger man kanske - men just den här jäveln är gjord på en halv sats - de riktigt slipade fanskapen sitter högre upp och bestämmer över dig och mig - just i detta nu!

OK, jag tror att jag är helt ensam om att tycka att dagens mode med brallor som sitter/hänger ner under arslet är såinihelvetesjävla fult att jag vill spy och gapskratta på samma gång. Såg i Metro idag att det kommer ett par nya tajta brallor som liksom inte har någon "byxa" strax ovanför rövhålet och svintot framtill - Jättesnyggt! NOT!
Jag har en idé dock! I och med att dagens unga idioter inte har hyfs eller skam i kroppen så kan de ju vara helt nakna från låren och uppåt - och brallorna kan ju bestå av bara två lösa ben som man skulle kunna ha resår i upptill, eller faktiskt hällor som en piffig detalj och två bälten, ett på var ben. Eller varför inte brallor som helt enkelt hela tiden ligger nedkasade vid fötterna i en evig "sitta å skita"-position, som en gigantisk liggande 8:a eller Konsum-tecken.

OK, då är jag tillbaka i grinigt tillstånd - Alla nöjda och glada!

16 kommentarer:

Anonym sa...

Nä, det var inte noll respons på psykopat-inlägget men när jag skrivit klart krävdes det någon sorts inloggning och inlägget försvann. Lika bra är det kanske, för jag var mycket störd på det där kräkmedlet Englund och det märkes, om man säger så. Och så nu det här källarmongot! Kan man inte gruppera de här två daggmaskarna i en alldeles för liten cell tillsammans med en alldeles randy grizzly?

Max sa...

Eklundh va?

Men det hjälper inte att utsätta dom för vad dom själva gjort, som hämnd eller straff liksom, då dom inte tycker och förstår att de gjort något fel överhuvudtaget. I deras värld har dom bara gjort det som känns rätt och riktigt. För psykopaten är normala känslor, alltså de känslor som vi vanliga äger, ett lika stort mysterium för dom, som deras "agerande" är för oss.
"Källarmongot" har aldrig någonsin funderat på vad han sysslat med, i termer som vi skulle känna igen, utan enbart riggat upp en "tillvaro" för dottern och avkomman - som försett honom med nödvändig, negativ energi - som är psykopatens näring, i huvudsak.
Alla de "känslor" som fanstyget nu kommer att spela upp inför media och domstolar är enbart en inrepeterad teater - han känner absolut ingenting, och ångrar ingenting. På samma sätt som vi inte ångrar att vi just ätit en god middag.

Det är nu vi gärna talar om dödsstraff och liknande - en instinktiv åtgärd är ju att faktiskt bara skjuta dessa galningar. Faran i detta är att alla som beter sig knasigt inte är psykopater, utan föralldel kan vara störda eller mentalt sjuka - alltså normala människor som av någon anledning råkat få en missbildning i hjärnan och inte beter sig redigt. Dessa individer behöver vård och kanske kan rehabiliteras. Så, som det är nu, räknas "ohjälpliga" psykopater in i samma grupp som anses kunna hjälpas. Om man bara hade ett absolut säkert sätt att gallra ut "äkta" psykopater så skulle omedelbar likvidering av dessa självklart vara det bästa - dom är ju inte människor utan skadedjur. Jag är övertygad om att källarmongot är just en sådan som borde plockas av banan direkt.

Max sa...

Här är två bra böcker som ger en bra bild av hur psykopaten fungerar;

"The Mask of Sanity" Av Hervey M. Cleckley

"The Sociopath Next Door" Av Martha Stout

Anonym sa...

Eklundh kanske det var, ja. Vad jag inte fick ihop med psykopati är att han bröt ihop och grät. Det tyder ju på någon sorts negativ spänning som han burit på trots allt. Men han kanske bara spelar, menar du? Han inser att loppet är kört och nu försöka göra det bästa av situationen?

Det klart det hjälper att straffa dem! För oss. I vår värld känns det ju rätt och riktigt att göra det. Och psykopaterna borde ju vara de första att förstå det?

Jag vet inte, missbildning i hjärnan eller ren psykopat, ingen rår ju över det. Egentligen. Det handlar om ren ondska och ont ska med ont fördrivas som det heter någonstans. Att vända andra sidan till i typ nämnda fall är ju snudd på omänsklig begäran. Och vem kan förlåta Eklundh för Engla exempelvis? Det finns ingen levande människa som har rätt att göra det, endast Engla själv. Det var hon som blev berövad livet.

Anonym sa...

Max grinig igen? Härligt! För att knyta an till källarmongot så läste jag en intervju av en framstående österrikisk psykolog som sa att källarmongot i rent medicinska termer inte kan diagnostiseras som sjuk, inte heller som direkt psykopat utan som en person med ett oerhört kontrollbehov med "vissa psykopatiska tendenser". Jag vet inte vad man skall säga om det utlåtandet, men nog låter det underligt? I och för sig så måste det ju krävas en total kontroll av människa som kan leva och komma undan med en sådan här dubbelnatur i 24 år för sin omgivning "ovan jord". Att han sedan totalt saknar mänsklig empati och bara besitter
en inneboende grymhet för sina nära och "kära" som saknar motstycke är helt enkelt för djävligt. Jag vet inte vad som är bäst medtod för att hjälpa/straffa källarmongot, men jag frågar mig själv i det här fallet: vad har han för existensberättigande? Jag vet inte det ännu, men ber att få återkomma.

Locket

Anonym sa...

Jag har ett förslag på hans existensberättigande. Han lär ju ha en källare i kåken, utan fönster och med bara en liten trång jävla, oforcerbar dörr. Lås in masken där vettja, typ i 24 år.

Fast vi har ju glömt den försmådda kvinnan som dödat två oskyldiga barn som hämnd. Daggmaskar är också som bekant tvåkönade. Dock är riktiga daggmaskar viktiga. Mer än vad man kan säga om daggmasksrepresentaterna i mänsklig form.

Max sa...

Åhå, ni gillar griniga Max bättre – tänkte väl det.
Jag tycker diskussionen om psykopater är oerhört intressant. Med den följer vad man skall göra åt de ”misslyckade” psykopater som begår massmord, pedofili, tortyr o.s.v. alltså dom som inte är smarta nog att inte åka fast.
Rent instinktivt vill man ju bara skjuta dessa element så fort det går. Hade någon gjort en ”Engla” eller ”Källarmongo” mot någon i min närhet så tror jag att jag hade flippat ut helt och hållet. Hade jag inte fått vri nacken av aset så hade jag yrkat på dödsstraff, eller hyrt på någon som snuffat svinet – och jag har vid flera tillfällen försökt att tänka mig in i hur vansinnigt det måste kännas att t.ex. ens barn blir utsatt för något, övergrepp eller mord. Det går helt enkelt inte att sätta sig in i den känslan… Det är fantastiskt dock att se föräldrar till barn som mördats eller utsatts för något annat ta sig samman och i vissa fall ha ”förståelse” för att gärningsmannen är ”sjuk” och behöver vård etc. Kanske är det så att drabbade familjer och anhöriga kommer in i någon sorts ”andra andning” efter en tid, som en del i sorgearbetet… men, som sagt, jag tror att det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att sätta sig in i – om man inte varit med om något liknande innan.

Vad skall man alltså göra med förövaren? Vård eller dödsstraff/livstids fängelse? Jag känner inte att jag kan skriva under på dödsstraff (trots att jag nog skulle döda själv om t.ex. min dotter blev utsatt för övergrepp eller mördad…). Den frågan kommer nog att diskuteras väldigt länge och troligen aldrig få någon tillfredställande lösning.

Men, nu kommer vi in på otroligt intressanta frågor. Vad är en ”äkta” psykopat? Kan man definiera vad en psykopat är? Vem har en vårdbar, rehabiliterbar störning?
Frågorna kan bli väldigt många fler…
Enligt vilken skala kan man mäta att ”Källarmongot” är en normalt funtad människa med själ – men som har psykopatiska drag? Kan man vara lite psykopatisk, sådär bara ibland, när andan faller på och det pockar i brallan?
Vanligt folk kan ha mentala störningar beroende på olika faktorer; medfödda, vållade o.s.v. och bete sig knasigt eller kriminellt, kanske till och med, med ”onda” drag – hur man nu skall tolka dessa.

Jag själv är inne på en lite mer, skall vi säga, ”esoterisk” linje som ger utrymme för att det faktiskt – hur tokstolligt det än kan tyckas – finns en annan ”typ” av varelse – som på ytan är helt och hållet lik en vanlig människa, men som faktiskt inte är det överhuvudtaget. En varelse som på alla sätt mimar mänskligt beteende för att smälta in bland vanligt folk och utnyttja dessa för sitt uppehälle.
Detta går givetvis inte att ens diskutera om man inte har lite bakgrundsmaterial att luta sig mot. Säger man sådana här saker högt så tycker folk att man är en komplett idiot.
Tanken är dock intressant och om man läser ”Gnosis” av Boris Mouravieff så blir tanken inte så främmande. Lägg därtill de två böcker jag nämnde i mitt tidigare inlägg här; The Mask of Sanity Av Hervey M. Cleckley och The Sociopath Next Door Av Martha Stout. Går vi ytterligare ett snäpp vidare och studerar; Political Ponerology - The Scientific Study of Evil Adjusted for Political Purposes av Andrew M. Lobaczewski, så blir det ännu tydligare.

Psykopaten ÄGER inte de känslor som människor har – kan inte förstå dessa. Men om “känsloyttringar” kommer att behövas i kontakter med människor (t.ex. om psykopaten åker fast och hamnar i en rättegång) kan dessa härmas och mimas mycket naturtroget för att slippa undan. Psykopaten kan alltså låtsas gråta och ångra sig och på så sätt vädja till oss att koppla på våra känslor och ha medlidande - något en psykopat inte någonsin kan känna – hur mycket ”vård” den än får.
De psykopater som åker dit är de lite oförsiktiga, inte riktigt slipade exemplaren. De riktiga mästarna är de som styr och ställer, och som lyckas så bra med detta att vi inte ens märker det eller överhuvudtaget tänker på det. Många av oss dras dessutom till dessa ledarpsykopater, känner trygghet i dess närvaro, litar på dem fullt ut, låter dem ta hand om oss och ha fullständig kontroll över oss – som får i en fårflock som litar på sin herde.

När det gäller dessa psykopater vore nog ett skott i huvudet det bästa faktiskt - de är ju inte människor utan något helt annat - rovdjur. Om en tossig Pitbull får ett knasryck måste man ju avliva den...

Anonym sa...

Problem uppdyker om toppsykona inte ens märks utan tvärtom känns nödvändiga (som herde). Hur ska vi kunna urskilja dem? Och hur ska då de vilsna fåren agera? (Man ser ju bara på religiösa. Gör tankeexperimentet att man bevisligen skulle kunna dra undan all trosgrund, de skulle falla i en hög, från Mats Ekmans följe till talibaner. Eller så skulle självbevarelsedriften tvingat dem att fortsätta tro.)

Kan vi inte helt enkelt skita i toppsykona (såvida de inte är onda)? De kanske behövs rent av? Vilsna får kan vi ju inte ha rännande på gatorna. Typ.

Anonym sa...

Enligt vad forskarrönen kommit fram till så räknar man med att ung. 4-5 % av mänskligheten lider av/besitter psykopatiska drag. Det borde ju innenbära att de chefer jag har stött på genom åren skulle ha samma procentsats av ovan nämnda drag. Eller kan det vara så att chefer utvecklar sina psykopatiska drag under karriärens gång, kanske? Själv känner jag rent spontant att den procntsatsen för egen del i mitt arbetsliv har varit betydligt högre när det gäller chefers agerande. I vad ligger då skillnaden i att ha psykopatiska drag och i att avsiktligt manipulera sin omgivning? Antagligen i en svåranalyserad gråzon som sedan visar att all manipulation är psykopatiska handlingar, även om syftet är gott. Om så är fallet så kan jag också sälla mig till psykopatklubben, för i mitt arbete får man i bland tänja på vissa regler för att få med sig eleverna i vissa sammanhang. Givetvis är det bara goda intentioner från min sida som både de och jag tjänar på. Fast jag får väl hoppas att jag har en bit kvar på skalan till Ted Bundy och de andra grabsen.

Locket

Max sa...

Vad ni "missar" här är att de "äkta" psykopaterna inte är människor i vanlig bemärkelse utan något helt annat. Att manipulera sin omgivning för egna ändamål, med hjälp av "psykopatiska" drag gör vi nog alla till mans i stort sett dagligen.
De riktigt slipade psykopaterna märker vi inte och kan således inte hamna i någon statestik - de betraktas som vanligt folk.

Frågan är, mycket riktigt, hur skall vi aslöja psykopaterna? Vad kan vi göra? Och hur skall vi göra oss fria ifrån dom?
Jo, genom att tillskansa oss så mycket information om dom som möjligt och på så sätt avslöja dom!

Dom har skapat det "skick" som världen befinner sig i - och vi behöver dom verkligen INTE!!! Bara de som tryggt vill fortsätta att sova i skuggan av herden!

Max sa...

Ett litet tillägg till min senaste kommentar;
Om ni verkligen är intresserade av psykopatens natur - så ta och läs de böcker jag nämnt. De är verkligen "eyeopeners".
Vetenskapen, för att använda ett svepande begrepp, kämpar mycket hårt för att söka en förståelse för dessa varelser, att kunna kategorisera och gradera skalor där psykopatens beteende kan ingå - i mänskligt beteende. Vad man alltså (felaktigt tror jag) gör är att applicera psykopatens värld i en mänsklig dito.

Det här är enormt komplicerade frågor och handlar inte om vad som är rätt och fel uppfattning - jag kan alltså inte säga att det jag "tror" är rätt eller sant, utan jag försöker bara belysa en idé som kan förklara det enorma enigma som psykopatens natur och handlingar utgör.

Det tog mig flera år inann jag ens kunde greppa de här sakerna som jag har läst - och jag greppar det ännu inte - men jag är ganska öppen för nya intressanta riktningar och stänger inte igen en intressant dörr, även om det som finns innanför kan synas vara mycket annorlunda och konstigt.

Religion däremot är dött för mig - det är endast ett mycket listigt designat kontrollsystem - som om man skärskådar det, förefaller vara idiotiskt!

Anonym sa...

Självklart så värderar jag inte psykopater som människor i vanlig bemärkelse, fattas bara annat! Vad jag är nyfiken på är var gränsen går och om den finns klarlagd, och för att stilla nyfikenheten skall jag vid tillfälle ta del av den litteratur som du rekommenderat, Max.

Locket

Anonym sa...

Det där du anser om religion, Abby, inkluderar det även själva grunden, dvs att gudomlighet inte finns i form av Jesusgestalten exempelvis?
Gissar vad ditt svar blir och kan väl bara då bara tilläga att där finns en komplexitet som inte låter sig avfärdas hur som helst, om man tittar in i det (också!). Sedan att psykopater (?) i alla länder i alla tider använt sig av religion för att hålla folk på mattan är vi helt överens om. Men det är liksom en annan femma.

Max sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Max sa...

Jävlar, jag stavade så illa att jag fick plocka bort kommentaren ovan och sätta in den här igen hyfsat rättskriven;




Vi har ju faktiskt snackat om det här flera gånger. Jag har alltså inga "problem" med det gudomliga. Jag är en hängiven troende på någonting större, annat - som vi inte kan uppfatta eller riktigt få grepp om. Jag tror att vi i vår marginaliserade tredje dimension/illusion anar men inte kan "se" vad som döljer sig i de andra. Jag är övertygad om att Jesus varit en tid hos oss - och jag är övertygad om att han gjort och sagt mycket, mycket mer än vad som rapporterats - i censurerade "snippets" i hopkoket bibeln. Jag tror att Jesus var/är en upplyst man - illuminated som engelsmännen säger.
Religion, vilken av de stora vanligaste vi än väljer, är designade kontrollorgan - och ingenting som jag kan känna att jag vill tillhöra. Det är som att försöka få kontakt med "Gud" via korrespondens.
Det blir sannerligen tokigt att tänka sig att tillhöra en religionsriktikning - med, av människor, stiftade "lagar", mest förbud och Gudsfruktan... läs det sista ordet igen - Gudsfruktan. Det blir väldigt konstigt när man betänker att allt, alla ÄR Gud. Vad skall man med religion då? Organiserad religion lägger bara krokben och hinder i vägen för arbetet med att hitta sin väg mot upplysning - sanning.

Anonym sa...

Sedär, jag kommer inte ens ihåg att ämnet varit uppe på agendan ens när du påpekar det... (kanske nånstans långt bort...) gammal och gaggig är väl ordet för mig då.