För några inlägg sedan lade jag in en länk till en dokumentärfilm som handlar om USA, dess politik och skeenden i världen i stort. Vad filmen tar upp är ”old news” för min del – och det finns en uppsjö liknande filmer, några riktigt bra och andra lite mer… vad skall vi säga? Obskyra kanske, eller lite barnsliga, till och med.
Om man, som jag, är intresserad av att titta lite bakom kulisserna på de politiska och vetenskapliga ”scenerna” märker man snart att det pågår dubbla budskap, ett ”knowhow” som riktar sig mot dem som forskar och undersöker – och ett helt annat som riktar sig mot folk i allmänhet. Det räcker inte med dessa budskap, det finns fler lager och vill man ha reda på lite grejer är det en rejält stor lök man måsta skala.
När jag ”hintar” om någon grej i något ämne, är detta till att börja med bara en pytteliten del av något större, bara en detalj i en större mosaik. Det funkar egentligen inte att slänga in en filmlänk eller en idé och tro att det skall gå att diskutera detta enhetligt. Jag vet faktiskt inte varför jag ändå gör det? Det kan bero på att jag under ungefär 15 års tid plöjt en hel del material som handlar om och knyter ihop ämnen inom just politik, vetenskap, religion och teoretiskt ”vetande” – och att man liksom blir sugen på att dela med sig av det man lär sig. Det är en ständig process och det svåraste är att vara objektiv. Man måste inse att det blir tvunget att refusera invanda tankemönster och att hela tiden uppdatera sitt sinne och utvidga sin syn på saker och ting.
Det är roligt att lära sig nya saker. Det är roligt att vända och vrida på teorier, att anamma några och att avvisa andra. Det är roligt att hela tiden upptäcka att det finns en högst levande dynamik i att lära sig nya saker och upptäcka att gamla idéer och teorier kanske inte alltid fungerar idag.
Hur skall man förmedla den känslan? Jo, man kan försöka att med ett blinkade öga tala om vad man tycker och tänker. Detta medför givetvis att man blir sedd som en kuf och knasboll. Det är ålrajt och gör mig egentligen inte så mycket – men kan givetvis vara lite tröttsamt. Ett annat sätt är att visa en film eller någon artikel som tar upp något man tycker är intressant. Problemet med det är att folk i allmänhet inte är mottagliga för att titta på dokumentärer och läsa artiklar i ämnen som inte intresserar dom. Fullt förståeligt och accepterbart! Men, det går då heller inte att föra ett sansat samtal om de ämnen som dessa filmer eller artiklar handlar om. Grunden för samtalet är alltså inte ställd på lika nivå – och det kan bero på att ett övergripande sammanhang inte existerar. Man diskuterar med flera olika ”manualer” skulle man kunna säga. Om det fanns en enda manual för alla hemmets ”prylar” och en diskuterar sidan 14 i manualen (som kanske handlar om TV:n) och den andre diskuterar sidan 267 (som kanske handlar om tvättmaskinen) så blir diskussionen ganska sned.
Ett av de ämnen som intresserar mig djupt är den gamla torra ”absolut sanna” Darwinismen. Ett ämne som är så söndertrasat av olika grupper att man faktiskt har svårt att hänga med.
Här är en ytterligt bra och lättläst artikel som tar upp detta – och svårigheten att diskutera ämnet, mycket på grund av invanda tankegångar som absolut inte får rubbas.
Klicka här för att läsa artikeln
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar